Anders Ivner har skickat mig en kommentar på min artikel om varargs i Java. Apropå att reflection-metoderna Method.invoke och Constructor.newInstance är varargs-metoder skriver han:
"Jag frågar mig, om man nu vet vid kompileringstillfället exakt hur många argument en metod tar, och vilka typer de har, hur kommer det sig att man inte vet vilken metod det är och helt enkelt anropar den direkt? Jag anar att det är någon slags support för namnmagi och låtsasbrytande av beroenden."
Jag håller med om att det är märkligt.